FAKTAKOLL · FALL 001
När Lindsay Clancy hittades svårt skadad utanför familjens hem fördes hon till South Shore Hospital. I det medicinska materialet från sjukhuset förekommer en kroppstemperatur på 82,1°F, motsvarande 27,8°C. Uppgiften har blivit en av de mest omdiskuterade detaljerna i fallet. På sociala medier används temperaturen som argument för att den officiella tidslinjen inte kan stämma.
Men är en så snabb nedkylning verkligen omöjlig? Och vad visar den medicinska bevisningen?
Men rättegången visar också något som ofta försvinner i diskussionen: läkaren som behandlade Lindsay kunde inte minnas när den låga temperaturen noterades. Samtidigt hade Lindsay svåra skador som kan ha påverkat kroppens förmåga att behålla värme. Så vad kan temperaturen egentligen bevisa?
PÅSTÅENDET
”En kroppstemperatur på 82,1°F (27,8°C) är omöjlig att nå under den tid Lindsay Clancy enligt tidslinjen kan ha befunnit sig utomhus. Temperaturen visar därför att tidslinjen inte kan stämma.”
VAD VET VI?
82,1°F är inte en siffra som uppstått på sociala medier. Lindsays låga kroppstemperatur finns dokumenterad i det medicinska materialet från South Shore Hospital och behandlades också under rättegången.
Akutläkaren Kelly McDonough, som deltog i behandlingen av Lindsay, bekräftade att hon noterades som hypoterm. När åklagaren frågade när under behandlingen den låga temperaturen upptäcktes – vid ankomsten till akutmottagningen eller senare – svarade McDonough att hon inte mindes.
Inte heller den exakta temperaturen kunde hon återge ur minnet. När försvaret frågade om Lindsays kärntemperatur var 82 grader svarade McDonough att om det var vad den medicinska journalen angav, så stämde det. Hon påpekade samtidigt att det hade gått tre år sedan hon behandlade Lindsay och att hon träffar omkring 200 patienter i månaden.
Lindsay behandlades för hypotermin med en så kallad Bair Hugger, en filt som blåser uppvärmd luft över patienten. McDonough uppgav att låg kroppstemperatur kan ha flera orsaker, bland annat metabola störningar eller exponering för kyla. Hon kunde däremot inte säga vad som hade orsakat hypotermin i just Lindsays fall.
✓ BEKRÄFTAT
Lindsay Clancy behandlades för hypotermi på South Shore Hospital. En kroppstemperatur på 82,1°F (27,8°C) förekommer i det medicinska material som diskuterades under rättegången.
? OKLART
McDonoughs vittnesmål fastställer inte när under vårdförloppet temperaturen mättes. Den offentliga bevisning vi hittills har granskat fastställer inte heller vilken mätmetod som användes.
KAN KROPPEN KYLAS NED SÅ SNABBT?
Det korta svaret är att det inte går att avgöra enbart utifrån siffran 27,8°C.
Hur snabbt en människa förlorar kroppsvärme beror på betydligt mer än utomhustemperaturen och hur många minuter personen befunnit sig utomhus. Kroppens normala försvar mot kyla omfattar bland annat kärlsammandragning och huttring, mekanismer som minskar värmeförlusten och ökar kroppens egen värmeproduktion.
Men Lindsay var inte en oskadad person som utsattes för kyla. Hon hade fallit från ett fönster och hade mycket allvarliga skador. Medicinsk forskning visar att traumapatienter löper särskild risk att utveckla hypotermi. Blödning och hypovolemisk chock kan bidra till nedkylning. Även omgivningstemperatur, våta kläder och värmeförlust under transport och behandling är faktorer som kan påverka kroppstemperaturen hos traumapatienter. Ofta samverkar flera faktorer.
Under rättegången pekade rättspatologen Elizabeth Laposata, som vittnade för försvaret, på flera omständigheter som hon ansåg kunde ha bidragit till Lindsays låga temperatur: den frusna marken, våta kläder, den låga utomhustemperaturen och hennes allvarliga ryggskada. [Rättegångsdag 15] Medicinsk forskning ger stöd för att ryggmärgsskador kan påverka kroppens temperaturreglering, även om det inte innebär att man utifrån skadan kan beräkna exakt hur snabbt temperaturen sjönk.
Det går därför inte att göra en tillförlitlig baklängesberäkning från 27,8°C och på den grunden fastställa hur länge Lindsay befunnit sig utomhus.
VAD SADE FÖRSVARETS RÄTTSPATOLOG?
Försvarets rättspatolog Elizabeth Laposata gav under rättegången en betydligt mer detaljerad förklaring till Lindsays hypotermi. Hon pekade inte på en enskild orsak, utan på flera omständigheter som enligt hennes bedömning tillsammans kunde förklara den mycket låga kroppstemperaturen.
Laposata beskrev hur Lindsay låg på hård, frusen mark. Hennes kläder var våta och avsedda för inomhusbruk, det var mörkt och utomhustemperaturen låg omkring fryspunkten. Hon lyfte också fram Lindsays allvarliga ryggskada och uppgav att skadan hade stört temperaturregleringen i den nedre delen av kroppen.
Hon pekade dessutom på Lindsays omfattande skador och blodförlust. Enligt Laposata befann sig Lindsay i spinal chock och hypotermi, och hon beskrev en betydande blodförlust kring den skadade ryggraden samt mycket låga blodvärden när Lindsay kom till sjukhuset. Laposata uppgav också att Lindsay behövde omfattande blodtransfusioner.
Det är dock viktigt att skilja mellan vad Laposata bedömde och vad som därmed är fastställt. Hennes vittnesmål ger en medicinsk förklaring till hur flera faktorer kan ha bidragit till hypotermin. Det fastställer däremot inte hur snabbt Lindsays temperatur faktiskt sjönk från en viss utgångstemperatur till 27,8°C.
VAD SÄGER DEN MEDICINSKA FORSKNINGEN?
Trauma och blodförlust
Svåra skador förändrar kroppens förutsättningar att hålla temperaturen. Hypotermi är vanligt hos svårt skadade patienter och kan uppstå genom en kombination av själva traumat, blodförlust, chock och exponering för kyla. Medicinska studier visar också att risken ökar med skadornas svårighetsgrad.
Vid större blödningar minskar den cirkulerande blodvolymen. Om blodförlusten blir tillräckligt omfattande kan det leda till hypovolemisk chock där blodcirkulationen inte längre förmår upprätthålla tillräcklig genomblödning av kroppens vävnader. Hos traumapatienter är blödning och hypotermi nära sammankopplade och kan tillsammans bidra till en negativ spiral där nedkylning dessutom försämrar blodets koagulationsförmåga.
Det betyder inte att blodförlusten i sig kan användas för att beräkna hur snabbt Lindsays temperatur sjönk. Men den gör jämförelsen med hur snabbt en frisk och oskadad person skulle kylas ned betydligt mindre relevant.
Ryggmärksskadan
En ryggmärgsskada kan påverka kroppens förmåga att reglera temperaturen. Vid en ryggmärgsskada kan kommunikationen mellan kroppens temperaturreglerande system och områden nedanför skadenivån störas.
Forskning om temperaturreglering efter ryggmärgsskador visar att förmågan att reagera på temperaturförändringar kan vara nedsatt, och att graden av påverkan bland annat beror på skadans nivå och omfattning. Det ger medicinskt stöd för Laposatas resonemang om att Lindsays ryggskada kan ha påverkat hennes temperaturreglering.
Men forskningen ger oss inte en nedkylningsklocka. Den kan inte användas för att säga att just Lindsays skada sänkte hennes kroppstemperatur med ett visst antal grader under ett visst antal minuter.
Frusen mark och våta kläder
Kyla handlar inte bara om lufttemperaturen. Kroppen kan förlora värme genom flera mekanismer samtidigt. Direkt kontakt med en kall yta leder till värmeförlust genom ledning, medan våta kläder kan öka värmeförlusten och försämra klädernas isolerande förmåga.
För en svårt skadad person blir sådana omständigheter särskilt relevanta. Medicinsk forskning om hypotermi hos traumapatienter beskriver både låg omgivningstemperatur och våta kläder som faktorer som kan bidra till nedkylning, tillsammans med exempelvis blödning, chock och skadornas svårighetsgrad.
Det innebär att utomhustemperaturen ensam inte berättar hur snabbt en kropp kyls ned. I Lindsays fall måste den kalla marken och de våta kläder som Laposata beskrev ses tillsammans med hennes skador och fysiologiska tillstånd.
Hur temperaturen mättes
En temperatur på 27,8°C ser exakt ut. Men hur mycket siffran faktiskt säger beror också på hur temperaturen mättes. Vid hypotermi är mätning av kroppens kärntemperatur mer komplicerad än vid normal kroppstemperatur, och olika mätmetoder har olika begränsningar.
Medicinska riktlinjer skiljer bland annat mellan mätningar i exempelvis matstrupe, urinblåsa och ändtarm och mer perifera mätningar från hud, mun, armhåla eller vissa typer av örontermometrar. Vid hypotermi kan perifera mätmetoder vara mindre tillförlitliga. Även vissa metoder för att mäta kärntemperaturen kan vid snabb nedkylning eller uppvärmning reagera med viss fördröjning.
I den offentliga bevisning vi hitills har granskat framgår inte vilken metod som användes när Lindsays temperatur noterades till 82,1°F (27,8°C). McDonough kunde inte heller minnas när under vårdförloppet den låga temperaturen noterades.
Det betyder inte att temperaturuppgiften är felaktig. Det betyder att det saknas information som skulle behövas för att använda den som ett exakt mått på hur länge Lindsay hade befunnit sig utomhus.
TIDSLINJEN OCH TEMPERATUREN
Det centrala påståendet är att 27,8°C i sig motsäger den officiella tidslinjen. Men för att temperaturen skulle kunna användas på det sättet måste man kunna koppla mätningen till en bestämd tidsperiod.
Vi vet när Patrick Clancy hittade Lindsay utanför huset och när räddningsinsatsen inleddes. Men den offentliga bevisning vi hittills har granskat fastställer inte när temperaturen på 82,1°F mättes på South Shore Hospital. Akutläkaren Kelly McDonough fick uttryckligen frågan om hypotermin noterades när Lindsay kom till akutmottagningen eller om den utvecklades senare under vården. Hennes svar var att hon inte mindes.
Lindsay befann sig dessutom på South Shore Hospitals akutmottagning i omkring fyra timmar innan hon transporterades vidare till Brigham and Women’s Hospital. Det innebär inte att temperaturen mättes sent under dessa fyra timmar – bara att vittnesmålet inte placerar själva mätningen vid en bestämd tidpunkt.
Där uppstår problemet med att använda 27,8°C som en klocka. För att räkna bakåt från temperaturen måste man bland annat känna till när den mättes, hur den mättes och vilka fysiologiska förutsättningar som påverkade nedkylningen. I Lindsays fall är flera av dessa variabler antingen okända i den offentliga bevisningen eller kan ha påverkats av hennes svåra skador.
Temperaturen kan därför inte ensam visa att tidslinjen är omöjlig. Den visar att Lindsay var kraftigt hypoterm. Hur och exakt när hon nådde 27,8°C går däremot inte att fastställa utifrån temperaturuppgiften ensam.
FAKTAKOLLENS BEDÖMNING
△ MISSVISANDE
Temperaturuppgiften på 82,1°F (27,8°C) förekommer i det medicinska material som behandlades under rättegången. Men slutsatsen att temperaturen bevisar att Lindsay måste ha befunnit sig utomhus längre än den officiella tidslinjen medger saknar tillräckligt stöd.
Den offentliga bevisningen fastställer inte när under vårdförloppet temperaturen mättes eller vilken mätmetod som användes. Lindsay hade dessutom mycket allvarliga skador, och medicinsk forskning visar att trauma, blodförlust, chock, ryggmärgsskador och exponering för kyla kan påverka kroppens temperaturreglering och värmeförlust.
27,8°C kan därför inte användas som en tillförlitlig klocka för att beräkna hur länge Lindsay befann sig utomhus. Temperaturen är dokumenterad – slutsatsen som dras från den är missvisande.
SLUTSATS
82,1°F (27,8°C) är en anmärkningsvärt låg kroppstemperatur. Men den är inte i sig bevis för att tidslinjen i Lindsay Clancy-fallet är felaktig.
Temperaturen måste bedömas i sitt medicinska sammanhang. Lindsay hade mycket allvarliga skador, och flera faktorer som kan bidra till hypotermi fanns enligt vittnesmålen och den medicinska forskningen. Samtidigt saknas två uppgifter som är avgörande för den typ av baklängesberäkning som ofta görs på sociala medier: exakt när temperaturen mättes och vilken mätmetod som användes.
Det går därför inte att utifrån 27,8°C räkna fram hur länge Lindsay låg utomhus – och därifrån dra slutsatsen att den dokumenterade tidslinjen måste vara fel.
Temperaturen väcker en relevant fråga. Den ger inte det entydiga svar som ibland påstås.
KÄLLOR
Rättegångsmaterial
Commonwealth v. Lindsay M. Clancy – rättegångsdag 5
Vittnesmål av akutläkaren Kelly McDonough om Lindsays tillstånd och behandling på South Shore Hospital, bland annat hypotermi, temperaturuppgiften och behandling med Bair Hugger. McDonough uppgav att hon inte mindes när under vårdförloppet den låga temperaturen noterades.
Commonwealth v. Lindsay M. Clancy – rättegångsdag 15
Vittnesmål av rättspatologen Elizabeth Laposata, som kallades av försvaret. Laposata diskuterade bland annat den frusna marken, våta kläder, utomhustemperaturen, Lindsays ryggskada, hypotermi och blodförlust som faktorer relevanta för hennes bedömning.
Medicinsk forskning
Hypothermia in Trauma
Narrativ vetenskaplig översikt om hypotermi hos traumapatienter. Behandlar bland annat sambandet mellan allvarligt trauma, blödning, hypovolemisk chock, omgivningstemperatur och värmeförlust.
Accidental Hypothermia: 2021 Update
Vetenskaplig översikt om diagnostik och behandling av oavsiktlig hypotermi. Används bland annat för uppgifter om temperaturreglering och begränsningarna hos olika metoder för mätning av kroppstemperatur vid hypotermi.
Wilderness Medical Society Clinical Practice Guidelines for the Out-of-Hospital Evaluation and Treatment of Accidental Hypothermia: 2019 Update
Evidensbaserade kliniska riktlinjer för bedömning och behandling av oavsiktlig hypotermi.
The Thermoregulatory and Thermal Responses of Individuals With a Spinal Cord Injury During Exercise, Acclimation and by Using Cooling Strategies – A Systematic Review
Systematisk översikt av hur ryggmärgsskador kan påverka kroppens temperaturreglering. Används som stöd för den generella fysiologiska mekanismen – inte för att beräkna Lindsays nedkylningshastighet.